Den som jämför hur mycket en aktie är blankad i dag med hur det såg ut för några år sedan kan få intrycket att blankningen har ökat kraftigt. En del av skillnaden beror på reglerna och inte på marknaden. Under pandemivåren 2020 sänktes gränsen för när en kort position måste anmälas från 0,2 till 0,1 procent av bolagets aktiekapital, och 2022 blev den lägre gränsen permanent. Sedan 2022 publicerar Finansinspektionen dessutom en summa per bolag som räknar in alla anmälda positioner. Båda förändringarna gör att mer blankning syns i dag, även när lika mycket är blankat.
Hur ändrades anmälningsgränsen för blankning i mars 2020?
När EU:s blankningsförordning började tillämpas den 1 november 2012 låg anmälningsgränsen på 0,2 procent av bolagets emitterade aktiekapital. En kort position under den nivån behövde inte rapporteras till någon myndighet.
Den 16 mars 2020, när börserna föll efter pandemins utbrott, sänkte den europeiska värdepappersmyndigheten Esma gränsen till 0,1 procent. Beslutet var en krisåtgärd som gällde i tre månader åt gången, och det omfattade aktier som handlas på en reglerad marknad i EU. Aktier som bara handlas på en multilateral handelsplattform omfattades inte. Nivån där innehavaren namnges, 0,5 procent, ändrades inte.
Esma förlängde beslutet i juni, september och december 2020. I mars 2021 lät myndigheten det löpa ut, med motiveringen att läget på finansmarknaderna inte längre liknade den kris som förordningen kräver för en sådan åtgärd. Den sista anmälan enligt den lägre gränsen gällde positioner per den 19 mars 2021. Dagen efter gällde 0,2 procent igen, och positioner mellan 0,1 och 0,2 procent behövde inte längre anmälas.
När blev anmälningsgränsen permanent 0,1 procent?
Uppehållet blev kort. Esma rekommenderade i ett utlåtande den 13 maj 2021 att den lägre gränsen skulle bli permanent. Den 27 september samma år antog EU-kommissionen en delegerad förordning som skriver in 0,1 procent i blankningsförordningen för gott. Som skäl hänvisade kommissionen till Esmas bedömning att den lägre gränsen i betydande utsträckning hade förbättrat insynen i korta positioner. Kommissionen pekade också på en ökad risk för att privatsparare dras in i en så kallad short squeeze, där stigande kurser tvingar blankare att köpa tillbaka aktier. Förordningen publicerades i EU:s officiella tidning den 11 januari 2022 och trädde i kraft den 31 januari 2022.
På knappt två år bytte anmälningsgränsen nivå tre gånger:
- Från den 1 november 2012: 0,2 procent.
- Från den 16 mars 2020: 0,1 procent för aktier på en reglerad marknad.
- Från den 20 mars 2021: 0,2 procent igen.
- Från den 31 januari 2022: 0,1 procent, nu som en permanent regel i förordningen.
Varför ger samma blankning en högre siffra i dag?
Positioner mellan 0,1 och 0,2 procent, som före mars 2020 aldrig nådde myndigheten, anmäls nu.
Länge blev bara positioner över 0,5 procent offentliga, med innehavarens namn. Den 25 maj 2022 började Finansinspektionen publicera en sammanställning av alla anmälda positioner per bolag, först varje onsdag och från den 9 juni 2022 löpande i registret. Positioner mellan 0,1 och 0,5 procent räknas in i summan, men utan namn.
Tänk dig ett bolag där en fond har en kort position på 0,6 procent och tre andra innehavare har 0,15 procent var. Före 2020 hade allmänheten sett en enda position på 0,6 procent, och de tre mindre hade inte anmälts alls eftersom de låg under 0,2 procent. I dag anmäls alla fyra, och bolagets summa blir 1,05 procent. Lika mycket är blankat, men den siffra som syns är 75 procent högre.
Vilka blankningssiffror går att jämföra bakåt i tiden?
De namngivna positionerna går att jämföra, eftersom gränsen för offentliggörande har legat fast vid 0,5 procent sedan 2012. Finansinspektionens fil med historiska positioner innehåller just dessa. Hur registrets filer och kolumner hänger ihop står i en separat guide till blankningsregistret.
Summan per bolag är svårare att jämföra bakåt. Den finns bara sedan 2022, och den vilar på en anmälningsgräns som inte gällde före mars 2020 och inte heller mellan mars 2021 och januari 2022. För aktier på en multilateral handelsplattform gällde 0,2 procent ända till den 31 januari 2022. Beräkningen har dessutom ändrats. I december 2024 meddelade Finansinspektionen att summan inte hade tagit hänsyn till pandemiårens byten av anmälningsgräns. Efter rättelsen räknas bara positioner som var anmälningspliktiga enligt den gräns som gällde när de anmäldes. En summa som publicerades före rättelsen kan ha räknats på ett annat sätt än en summa för samma bolag i dag.
I samma meddelande angav Finansinspektionen att innehavare med positioner äldre än sex månader skulle få en påminnelse varje halvår. Enligt meddelandet uppmanas den som fått påminnelsen, och vars position inte längre är aktuell, att snarast stänga eller uppdatera positionen. En summa kan därför också sjunka när gamla poster rättas, utan att något har hänt i aktien just då. En sådan position kan ha stängts långt tidigare utan att det syntes i registret.
Hur jämför man blankningen i en aktie över tid?
Sedan den 31 januari 2022 ligger anmälningsgränsen fast på 0,1 procent enligt blankningsförordningen, som Finansinspektionen tillämpar. En jämförelse mellan två tidpunkter efter det datumet vilar på samma gräns och håller, så länge båda summorna är räknade efter Finansinspektionens rättelse. En jämförelse som sträcker sig över 2020 eller 2021 ställer två olika anmälningsgränser mot varandra. Visar en sådan jämförelse en ökning beror en del av den på ändrade regler, inte på att mer har blankats.
Senast faktagranskad: 27 oktober 2026
Innehållet på hedge.se är utbildningsmaterial och utgör inte finansiell rådgivning eller en rekommendation att köpa eller sälja något finansiellt instrument. Handel med derivat och blankning innebär risk för kapitalförlust, och förlusten kan i vissa fall överstiga det insatta beloppet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Kontrollera alltid aktuella villkor hos din bank eller mäklare, och rådgör med en licensierad rådgivare innan du fattar investeringsbeslut.