Blankningsregistret, så ser du vilka aktier som blankas

Blankningsregistret är Finansinspektionens publika förteckning över korta nettopositioner i aktier. Det är den officiella källan i Sverige till hur mycket som är blankat i ett bolag, och det finns hos Finansinspektionen. Registret är samtidigt lättare att missförstå än att slå upp, eftersom de två trösklarna i regelverket ofta blandas ihop och beskriver ett läge som redan har inträffat.

Vad registret innehåller

Registret listar emittenter med en kolumn som heter ”Summa blankning %”. Enligt Finansinspektionen visar den summan av alla utestående blankningspositioner som rapporterats in, vilket innebär att alla positioner som överstiger 0,1 procent av det emitterade aktiekapitalet är inräknade. Positioner under 0,1 procent är inte anmälningspliktiga och ingår därför inte i summan.

Bakom siffran ligger regelverket, EU:s blankningsförordning, förordning (EU) 236/2012, som Finansinspektionen redogör för på sin regelsida. Där finns två trösklar, och skillnaden mellan dem är nyckeln till att läsa registret rätt.

De två trösklarna, och varför de inte är samma sak

Anmälningströskeln går vid 0,1 procent av emittentens emitterade aktiekapital. Vid den nivån ska positionen anmälas till Finansinspektionen, och anmälan sker sedan vid varje steg om 0,1 procent däröver, både uppåt och nedåt, samt när positionen sjunker under 0,1 procent igen.

Vid 0,5 procent räknas positionen som en betydande kort nettoposition. Det som händer där är inte att positionen börjar synas, utan att Finansinspektionen även publicerar uppgifter om innehavaren.

Här sitter den vanligaste missuppfattningen, och den är värd att vara noga med: 0,5-procentsgränsen avgör vem som syns, inte om blankningen syns. En position på 0,2 procent ingår i emittentens publika summa, men innehavaren bakom den är anonym. Det går alltså att se att ett bolag är blankat till en viss nivå utan att det går att se vilka som står för den.

Att summor under 0,5 procent verkligen är publika syns direkt i registret, där en stor del av emittenterna redovisar en summa under den nivån. Det enda som är osynligt är blankning under 0,1 procent per innehavare, eftersom den aldrig behöver anmälas.

Tre filer, olika innehåll

Registret går också att ladda ned, och där finns en fälla som är lätt att gå i. Finansinspektionen påpekar att filerna ”Aktuella positioner” och ”Historiska positioner” endast innehåller positioner över 0,5 procent, medan filen ”Aggregerade positioner” visar summan av alla blankningspositioner som överstiger 0,1 procent.

Den som laddar ned ”Aktuella positioner” och summerar raderna per bolag får alltså inte samma tal som den aggregerade summan, utan enbart de namngivna storpositionerna. Skillnaden mellan de två talen är just de anonyma positionerna mellan 0,1 och 0,5 procent. Väljer man fel fil ser ett bolag mindre blankat ut än det är.

Posterna är per innehavare, inte per aktie

De namngivna posterna redovisas per innehavare. Har fyra olika aktörer var sin position över 0,5 procent i samma bolag blir det fyra poster. Ingen enskild post beskriver aktien som helhet, och den som läser en enskild post som ett omdöme om bolaget läser fel sak. Vad en kort position är i sig, och varför den byggs, gås igenom i genomgången av blankning.

Registret beskriver ett läge som redan inträffat

Uppgifterna bygger på inrapportering. En position uppstår på marknaden, den passerar en tröskel, den anmäls, och den publiceras. Varje led tar tid. En anmälan ska enligt Finansinspektionen ha kommit in senast klockan 15.30 centraleuropeisk tid handelsdagen efter den dag då den anmälningspliktiga positionen uppstod. Det som står i registret är därför inte marknadens läge i detta ögonblick utan de positioner som hunnit rapporteras och publiceras.

En innehavare kan ha börjat minska en position som fortfarande syns i registret, eller byggt vidare på en som ännu inte hunnit uppdateras. Eftersläpningen är inbyggd i konstruktionen och går inte att räkna bort. Den som vill veta vad som gäller i en enskild post får gå till registret och läsa uppgifterna där, med positionsdatumet i minnet.

Varför en hög siffra inte är en signal

En stor blankad andel tolkas ofta som ett omdöme om bolaget. Det är en tveksam slutsats, av flera skäl samtidigt.

Siffran säger ingenting om motivet. En kort position kan vara en åsikt om att aktien är övervärderad, men den kan lika gärna vara ett led i marknadsgarantverksamhet eller ett skydd mot en annan exponering, där den korta positionen är ena benet i en konstruktion vars andra ben inte syns någonstans i registret. Registret visar positionen, inte tanken bakom den.

Den säger inte heller något om utfallet. Den som blankat har inte fått rätt bara för att positionen är stor, och en stor position kan vara på väg att gå med förlust. Slutsatsen dras dessutom åt båda hållen, av samma siffra: en hög blankning läses ibland som att bolaget har problem, ibland som att aktien är på väg att pressas upp av täckningsköp. När en uppgift kan tolkas i motsatta riktningar med samma övertygelse är den ingen signal, den är ett faktaunderlag.