Blankning, så fungerar det

Blankning är en affär där någon säljer en aktie som han eller hon inte äger utan har lånat, med avsikten att köpa tillbaka den vid ett senare tillfälle. Faller kursen under tiden uppstår en vinst. Stiger den uppstår en förlust, och den förlusten har i teorin ingen övre gräns. Det är den asymmetrin som gör blankning till något helt annat än ett aktieköp baklänges.

Så går affären till

En blankning består av fyra moment. De hänger ihop, och det sista är inte frivilligt.

1. Lånet. Blankaren lånar aktien av någon som äger den, i praktiken nästan alltid via en mäklare som förmedlar lån från kunder eller institutioner med aktien liggande. För lånet betalas en avgift så länge positionen är öppen.
2. Försäljningen. De lånade aktierna säljs på marknaden till rådande kurs. Pengarna hamnar hos blankaren, men aktierna är fortfarande någon annans egendom.
3. Täckningsköpet. För att kunna lämna tillbaka aktierna måste blankaren köpa dem igen på marknaden. Köpet sker till den kurs som råder då, vilken den än är.
4. Återlämnandet. Aktierna går tillbaka till utlånaren. Skillnaden mellan försäljningspriset och priset i täckningsköpet, efter låneavgift och eventuell utdelningskompensation, är affärens resultat.

Poängen att fästa sig vid är att steg tre alltid måste genomföras. En aktieägare som ser kursen gå emot sig kan välja att sitta kvar och vänta i åratal. En blankare har lånat något som ska tillbaka, och kan alltså inte förutsättningslöst vänta ut marknaden.

Varför någon blankar

Bilden av blankaren som renodlad spekulant i nedgång är bara delvis rätt. Det finns tre återkommande motiv.

Spekulation i nedgång. Den som bedömer att en aktie är övervärderad kan ta en kort position för att tjäna på att kursen faller. Det är den motivbild som oftast beskrivs, och den som bär den obegränsade förlustrisken utan motvikt.

Marknadsgarantverksamhet. En aktör som löpande ställer både köp- och säljkurser måste kunna sälja till den som vill köpa, även i det ögonblick aktien inte finns i det egna lagret. Den korta positionen är då en teknisk följd av att tillhandahålla likviditet, inte en åsikt om kursen.

Skydd av en annan position. En kort position kan användas för att minska exponeringen i en portfölj eller för att neutralisera en risk som uppstått någon annanstans. Motivet är då inte att tjäna pengar på nedgången i sig, utan att dämpa svängningarna i helheten. Samma sak kan ofta göras med derivat, och hur den sortens skydd är tänkt att fungera behandlas under riskhantering.

Vad positionen kostar att hålla

En blankad position är inte gratis att ligga kvar i. Låneavgiften löper så länge aktien är lånad, och den är högre i aktier som är svåra att låna. Tiden arbetar därför mot blankaren på ett sätt den inte gör mot en aktieägare.

Till det kommer utdelningen. Lämnar bolaget utdelning medan positionen är öppen tillfaller den den som faktiskt äger aktien, alltså den som köpte den i blankningsaffären. Utlånaren ska inte förlora på att ha lånat ut, och kompenseras därför av blankaren med ett belopp som motsvarar utdelningen.

Täckningsköp och short squeeze

Aktielånet är inte en garanti om att få behålla aktien hur länge som helst. Återkallar utlånaren lånet måste blankaren stänga positionen med ett täckningsköp, oavsett vad kursen står i just då. Det är en påtvingad affär vid en tidpunkt blankaren inte valt.

En short squeeze är den mekanismen i förstorad form. När kursen stiger i en aktie med många korta positioner pressas flera blankare samtidigt att köpa tillbaka. Täckningsköpen är köporder, och köporder driver kursen uppåt, vilket pressar ytterligare blankare att köpa. Förloppet kan bli självförstärkande och gå mycket snabbt. Det är i sådana lägen den teoretiskt obegränsade förlusten slutar vara teoretisk.

Reglerna kring blankning

Blankning i Sverige regleras av EU:s blankningsförordning, förordning (EU) 236/2012. Finansinspektionen redogör för regelverket och tar emot anmälningarna. Tre delar är värda att känna till.

Nakenblankning är i princip förbjuden. Att sälja en aktie man varken lånat eller ordnat lån av är alltså inte tillåtet. Säljaren måste ha lånat värdepappret, avtalat om lån eller ha ett motsvarande arrangemang på plats före blankningsaffären. Lånet är med andra ord inte en formalitet i efterhand utan en förutsättning.

Anmälningströskeln går vid 0,1 procent av emittentens emitterade aktiekapital. Anmälan till Finansinspektionen sker vid varje steg om 0,1 procent däröver, både när positionen växer och när den krymper, samt när den sjunker under 0,1 procent igen.

Vid 0,5 procent av emitterat aktiekapital, och vid varje steg om 0,1 procent däröver, offentliggör Finansinspektionen positionen som en betydande kort nettoposition. Det som tillkommer vid den nivån är att även innehavaren namnges. Tröskeln avgör alltså vem som syns, inte om blankningen syns.

Anmälan är dessutom tidsatt. En anmälan om kort nettoposition ska enligt Finansinspektionen ha kommit in senast klockan 15.30 centraleuropeisk tid handelsdagen efter den dag då den anmälningspliktiga positionen uppstod. Även korta nettopositioner i svenska statspapper omfattas av anmälningsplikt vid vissa tröskelvärden.

Vad ”netto” betyder, och hur en blankning får täckas

Det som rapporteras är en kort nettoposition, inte varje enskild blankning. Har samma aktör både en kort exponering och ett långt innehav i samma emittent är det skillnaden dem emellan som räknas. En aktör kan alltså ha blankat mer än nettosiffran visar, och nettot kan förändras utan att en enda ny aktie blankats, till exempel om det långa innehavet ändras.

Eftersom nakenblankning i princip är förbjuden måste positionen vara täckt. Finansinspektionen listar vilka avtal och fordringar som utgör tillåtna sätt att täcka en blankning enligt artikel 5 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 827/2012:

• terminer och swappar
• optioner
• repoavtal
• stående avtal eller löpande faciliteter
• avtal gällande teckningsrätter
• övriga fordringar eller avtal som leder till leverans av aktier eller statspapper

Listan är värd att notera för den som läser blankningsregistret, eftersom flera av posterna är derivat. En kort position behöver alltså inte betyda att någon lånat och sålt en aktie i den enkla mening som beskrivs högst upp.

Hur en blankning beskattas

Enligt Skatteverkets beskrivning av blankning beskattas vinsten vanligen det år då aktierna återlämnas till utlånaren, alltså inte nödvändigtvis det år försäljningen skedde. Har aktierna inte återlämnats senast året efter försäljningen måste försäljningen ändå redovisas för det året.

Vinsten beräknas utifrån försäljningen av de lånade aktierna och täckningsköpet. Låneavgiften får dras av som omkostnad i inkomstslaget kapital, och utdelningskompensationen till utlånaren minskar ersättningen för aktierna i kapitalvinstberäkningen.

Vilka aktier är blankade?

Det är den vanligaste följdfrågan, och den har inget svar som håller i en artikel. Korta positioner förändras löpande, och varje siffra som skrivs ned här skulle vara inaktuell kort därefter. Uppgifterna finns i stället i Finansinspektionens blankningsregister, som uppdateras löpande.

Registret är dock lättare att missförstå än att läsa. Kolumnen ”Summa blankning %” visar summan av alla anmälda positioner i en emittent, alltså allt som överstiger 0,1 procent, medan namnen på innehavarna publiceras först vid 0,5 procent. En hög siffra betyder inte heller det som den ofta antas betyda. Hur registret är uppbyggt och var dess gränser faktiskt går gås igenom i genomgången av blankningsregistret.