Emittentrisk: vad som händer om utgivaren inte kan betala

Ett produktblad för en warrant eller ett certifikat visar vad du får tillbaka vid olika kurser på den underliggande tillgången. Vem som ska betala ut pengarna nämns i förbigående.

När du köper en warrant, ett certifikat eller ett annat börshandlat skuldinstrument köper du ett betalningslöfte från den bank som gett ut papperet. Kan banken inte hålla löftet blir ditt krav ett krav bland andra i dess konkurs, där fordringar utan förmånsrätt har lika rätt till det som finns kvar. Hur den underliggande tillgången rörde sig ändrar ingenting i den situationen.

Det gör inte produkten farligare än en aktie, men det du äger är inte samma sak. En aktie är en andel i ett bolag, en fondandel är en andel i en förmögenhet och en warrant är en fordran. Också aktien kan bli värdelös, men då har bolaget du valde fallerat, inte en tredje part du aldrig tog ställning till.

Två konkurser, och bara den ena handlar om utgivaren

Två helt olika företag kan gå omkull, och de får helt olika följder för dig.

Det ena är banken eller värdepappersbolaget där du har din depå. Ett institut måste hålla kundens finansiella instrument åtskilda från sina egna tillgångar, och vid en konkurs ska du därför få ut dina tillgångar. Kan institutet ändå inte lämna ut dem träder investerarskyddet in, med ersättning för förlorade värdepapper upp till 250 000 kronor. Skyddet ersätter inga värdeförändringar.

Kravet på att institutet håller dina instrument åtskilda från sina egna gäller om du inte uttryckligen har godkänt något annat, och ett avtal om värdepappersutlåning tar sikte på just det godkännandet. Lånas dina aktier ut till blankning omfattas de inte längre av samma åtskillnad under lånetiden.

Det andra företaget är utgivaren av produkten, och den konkursen ligger utanför det systemet. Investerarskyddet tar sikte på institutet som hanterar dina värdepapper, inte på den som gett ut dem. Insättningsgarantin ligger ännu längre bort, eftersom den gäller pengar på konto och stannar vid 1 150 000 kronor per person och institut. En warrant är varken pengar på konto eller ett papper som ditt depåinstitut vägrar lämna ut. Papperet ligger kvar i depån. Det är den som ska betala som saknar pengar.

I fonden finns tillgångarna kvar, i warranten finns ett löfte

En värdepappersfond kan inte ta på sig skyldigheter, och egendomen i fonden får inte utmätas medan andelsägarna inte svarar för fondens förpliktelser. Fondbolaget får inte ens ha hand om egendomen, den ligger hos ett förvaringsinstitut. Går fondbolaget omkull står fondförmögenheten alltså kvar, utan att bolagets borgenärer kommer åt den.

En warrant eller ett certifikat vänder på förhållandet. Papperet är ditt, och ditt depåinstitut ska behandla det som ditt. Värdet i papperet är däremot ett krav på någon annan, och den någon annan har normalt ingenting med den underliggande tillgången att göra. Du kan ha rätt om oljepriset, om indexet eller om valutan och ändå bli utan pengar.

Avkastningsdiagrammet ritar upp marknadsrisken, kurva för kurva. Motpartsrisken har ingen kurva och hamnar därför i en fotnot, om den nämns alls.

Riskindikatorn mäter två saker samtidigt

Warranter, certifikat och andra färdigpaketerade sparprodukter som säljs till privatpersoner ska ha ett faktablad med en sammanfattande riskindikator på en skala från 1 till 7. Indikatorn beskriver hur troligt det är att produkten sjunker i värde på grund av marknadsutvecklingen eller på grund av att utgivaren inte kan betala. Siffran väger alltså ihop två olika risker, och den som läser den enbart som ett mått på hur mycket den underliggande tillgången svänger läser den fel.

Avsnittet i faktabladet som svarar rakt ut

Faktabladet ska ha ett eget avsnitt om vad som händer om utgivaren inte kan göra några utbetalningar, och rubriken bär utgivarens namn. Där ska det stå om förlusten täcks av någon kompensations- eller garantiordning för investerare, vilken ordning det i så fall rör sig om, vem garanten är och vilka risker som täcks och inte täcks.

Namnet i rubriken är den som utvecklat produkten, och det företaget är inte nödvändigtvis detsamma som det du handlade genom. Finns ett skydd räknar riskindikatorn inte med det, vilket faktabladet också ska upplysa om. Läs avsnittet innan köpet, inte efter.

Så bär du emittentrisken medvetet

Håller du flera strukturerade produkter är utgivarens namn värt en kontroll. Två certifikat på olika underliggande tillgångar kan komma från samma bank, och då bär du en motpart och inte två, hur olika marknaderna än ser ut. Tanken är densamma som bakom diversifiering i en aktieportfölj, fast tillämpad på en risk som inte syns i innehavslistan.

Löptiden hör också hit. Ju längre du ska vänta på utbetalningen, desto längre bär du utgivaren. En produkt med flera år kvar till slutdagen exponerar dig mot motparten under hela den tiden, medan en kort position släpper taget snabbare.

Vanliga frågor om emittentrisk

Vad gäller om min bank och utgivaren är samma företag?

Då har företaget två roller. Som depåhållare ska det hålla dina instrument åtskilda från sina egna tillgångar, så papperet ska lämnas ut till dig. Som utgivare är det din gäldenär, och vad kravet i papperet är värt avgörs i konkursen. Rollerna följer olika regler även när namnet på dörren är detsamma.

Ändrar det något att produkten är noterad?

Noteringen avgör var papperet köps och säljs, inte vem som ska betala. Standardiserade optioner som handlas via en marknadsplats är byggda på ett annat sätt, med en clearingorganisation som motpart till både köpare och utfärdare. Två produkter kan alltså ge nästan samma avkastningsprofil och ändå ha olika motpart.

Omfattas pengarna på mitt depåkonto av insättningsgarantin eller av investerarskyddet?

De två skydden har olika räckvidd, och vilket som gäller beror på vilken sorts institut du är kund hos. Riksgälden har en söktjänst över anslutna banker och institut där du kan se vad som gäller för ditt.

Vidare läsning

Hur en warrant är konstruerad, och varför prisbilden kommer från ett enda håll, går vi igenom under warranter. Produktfamiljen i stort beskrivs under derivat. Hur motpartsrisken hanteras tillsammans med marknadsrisk och likviditetsrisk i en portfölj står under riskhantering i en aktieportfölj.

Senast faktagranskad: 20 augusti 2026. Senast uppdaterad: 23 augusti 2026