Blankning i aktier är inte alltid ett vad mot bolaget

Skärm med en kurslista över börsindex och ett linjediagramFoto: Anne Nygård via Unsplash

Att ett bolag ligger högt i blankningsregistret betyder inte nödvändigtvis att den som blankar räknar med att aktien ska falla. Registret visar korta nettopositioner, aldrig skälet bakom dem. Reglerna för hur en position räknas gör dessutom att vissa säkringar syns fullt ut medan andra försvinner helt. En kort position kan vara ena halvan av en affär där den andra halvan inte syns, och där innehavaren inte har någon uppfattning om bolagets värde över huvud taget.

Registret visar nettot, inte motivet

Till registret anmäls korta nettopositioner, alltså alla korta positioner i ett bolag minus alla långa positioner i samma bolag. Långa positioner via derivat, till exempel optioner och terminer, räknas också med, i den mån derivatets värde följer aktiekursen.

En fond som äger aktier i ett bolag och skyddar dem med en kort position i samma bolag hamnar nära noll i nettot, och syns inte. En sådan säkring tar ut sig själv i registret. När en kort position ändå syns ligger motvikten, om det finns någon, utanför det som räknas in i nettot.

Konvertibler mot nya aktier räknas inte bort i blankningsregistret

Konvertibelarbitrage går ut på att köpa ett bolags konvertibla obligation och blanka bolagets aktie. Den korta positionen neutraliserar aktiedelen i konvertibeln, och förvaltaren tjänar på hur obligationen är prissatt i förhållande till aktien, inte på att bolaget går dåligt.

En konvertibel som omvandlas till nya aktier får inte räknas som en lång position när nettot beräknas. Det framgår av den europeiska värdepappersmyndigheten Esmas frågor och svar om blankningsförordningen, och samma svar gäller teckningsrätter. Byts obligationen mot redan utgivna aktier får aktiedelen räknas med, men bara om innehavaren vet att det är sådana aktier den får. Vet innehavaren inte det räknas obligationen inte alls.

Den korta positionen syns då i sin helhet, trots att förvaltarens samlade exponering mot aktiekursen kan vara nära neutral. Samma sak gäller den som äger teckningsrätter i en nyemission och blankar aktien för att låsa skillnaden mellan dem.

Parhandel och bud syns bara till hälften i registret

Nettot räknas per bolag. En förvaltare som köper aktier i ett bolag och blankar ett annat i samma bransch får hela den korta positionen redovisad, medan köpet inte syns någonstans i registret. Den strategin brukar kallas marknadsneutral eller parhandel, och den bygger på att den ena aktien ska gå bättre än den andra. Båda kan stiga, och affären går ändå hem.

Ett bud som betalas med aktier ger samma bild. Den som köper aktier i målbolaget och blankar budgivarens aktie låser bytesförhållandet och tjänar på att affären fullföljs. Den korta positionen i budgivarens aktie säger ingenting om vad budgivaren är värd.

En indexsäkring hamnar på varje bolag i indexet

En kort position i ett index eller en aktiekorg räknas om till en kort position i varje ingående aktie, efter aktiens vikt i korgen. En stor förvaltare som sålt indexterminer för att skydda en portfölj kan få en kort nettoposition i ett bolag den aldrig tagit ställning till. Det händer i de indexbolag där förvaltarens egna aktier inte väger upp den korta andel som terminerna ger.

Marknadsgarantens blankning syns inte när undantaget är anmält

Den som ställer köp- och säljkurser i en aktie blankar som en teknisk följd av uppdraget. Transaktioner som görs i egenskap av marknadsgarant är undantagna från anmälningsplikten i blankningsförordningen, men bara om marknadsgaranten har anmält att den använder undantaget. Anmälan av undantaget görs till tillsynsmyndigheten i aktörens hemland, för svenska aktörer Finansinspektionen, senast 30 kalenderdagar innan det används första gången. Har marknadsgaranten anmält undantaget hamnar dess tekniska blankning utanför registret.

Vad blankningsregistret visar och inte visar

Registret anger hur stor en position är och när den ändrats. Är positionen så stor att innehavaren ska namnges, anger registret också vem som håller den. Det säger inte om positionen är en åsikt om bolaget, och det redovisar inte hur stor del av positionerna som är säkringar. Ofta är en kort position en uppfattning om att aktien är för dyr, men det går inte att läsa ut ur en enskild rad.

Tre frågor ger mer än siffran:

  • Har bolaget utestående konvertibler, eller pågår en nyemission med teckningsrätter? Då finns en känd anledning till korta positioner som inte är en åsikt om värdet.
  • Finns ett offentligt bud där bolaget betalar med egna aktier? Då kan blankningen gälla affären och inte bolaget.
  • Vem är innehavaren? En hedgefond som driver konvertibel- eller parstrategier gör en annan affär än en fond som bara tar korta positioner.

Är svaret nej på de två första, och växer positionerna hos flera olika innehavare under lång tid, återstår färre tekniska förklaringar. Då blir det mer sannolikt att någon tror att aktien är övervärderad. Det är fortfarande någon annans bedömning, och den som blankar kan förlora mer än insatsen och kan ha fel.

Därför ska du inte köpa eller sälja på blankningsregistret

Den som säljer eller köper en aktie för att den ligger högt i blankningsregistret agerar på en uppgift som inte visar motivet och som alltid ligger efter marknaden. Den andra halvan av en säkring, blankning från marknadsgaranter som anmält undantag och positioner under gränsen för anmälan syns inte. Den som äger aktien får mer vägledning av bolagets egna rapporter och pressmeddelanden än av blankningsregistret.

Senast faktagranskad: 2 oktober 2026

Viktig information

Innehållet på hedge.se är utbildningsmaterial och utgör inte finansiell rådgivning eller en rekommendation att köpa eller sälja något finansiellt instrument. Handel med derivat och blankning innebär risk för kapitalförlust, och förlusten kan i vissa fall överstiga det insatta beloppet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Kontrollera alltid aktuella villkor hos din bank eller mäklare, och rådgör med en licensierad rådgivare innan du fattar investeringsbeslut.

I korthet